Du är här:
Dela

Rapport Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2017

Rapporten presenterar en översiktlig sammanställning av näringstillförseln
till Bohuskustens vattenområde för åren 1998-2017.

Sammanfattning
Denna rapport, framtagen på uppdrag av Bohuskustens vattenvårdsförbund, syftar till att översiktligt sammanställa omfattningen av näringstillförseln till Bohuskustens vattenområde för åren 1998 - 2017. Parametrarna som sammanställts är totalfosfor och totalkväve i form av punktkällor och diffusa källor som avrinning, utbytet med omgivande hav samt eventuell tillförsel från sedimenten.

Sammanställningen inkluderar dels svenska datakällor (avrinning och punktkällor) och dels tillförsel via avrinning från Glomma i Norge, atmosfärisk deposition och utbyte med sedimenten. Tillförseln från Sverige domineras av Göta älv och korrelerar i hög grad med vattenföringen under året. De år som nederbörden är stor är också medelvattenföringen i Göta älv stor och desto större medelvattenföringen är desto större blir den totala närsaltstillförseln. Det innebär att den totala tillförseln från Sverige också är stor vid nederbördsrika år.

Belastningen från punktkällor, där den enskilt största är Ryaverket har minskat under de senaste åren. En jämförelse mellan åren 1998–2003, 2004–2009 och 2010–2016 visar att punktkällorna minskat med 454 ton kväve och 33 ton fosfor varav Ryaverket står för en minskning med 280 ton kväve och 29 ton fosfor. Åren för jämförelse är valda i enlighet med vattenförvaltningen som går i 6-årscykler sedan 2004.

Övriga punktkällornas bidrag, dvs samtliga punktkällor exklusive Ryaverket kommer från Länsstyrelsens emissionsdatabas och omfattar rapporterade utsläpp från verksamheter med direktutsläpp till kustvattnet längs Bohuskusten.

Den totala tillförseln av totalkväve domineras av tillförseln från Göta älv och Glomma, vilka tillsammans står för ca 80 % av belastningen. De övriga källorna är betydligt mindre men inte helt försumbara.

Den totala tillförseln av totalfosfor är osäker eftersom utbytet med sedimenten är en stor källa. Flödena från sedimenten kommer från ett fåtal mätningar i Skagerrak på 90-talet. Omfattningen av nettoläckaget från sedimenten kan vara både större eller mindre beroende på näringsläckage från grunda bottnar jämfört med utsjön. Även utsjön, dvs vattenområdet utanför kustvattnet är en källa till fosfor i området, detta då den Baltiska strömmen för med sig fosfor från Östersjön in i området.

En jämförelse med senaste PLC6 beräkningen (2014) har gjorts. PLC6 står för Pollution Load Compilation och är ett underlag för Sveriges åtaganden inom Östersjösamarbetet HELCOM:s aktionsplan för Östersjön (BSAP). Jämförelsen visar att skillnaden i totalbelastning mellan DHI:s analys och PLC6 är liten för år 2014. Skillnaden ligger i uppskattningen av belastningen från Göta älv. Den data DHI använder kommer från SLU medan man i PLC6 simulerar vattendragen. Mellanårsvariationen är dock stor vilket framgår i DHI:s analys.

RapportPDF

Senast uppdaterad:2019-08-19

Bohuskustens vattenvårdsförbund | Anders Personsgatan 8 | Box 5073, 402 22 Göteborg | Tel 031-335 5000 | E-post info@bvvf.se | www.bvvf.se